Nyheter - Räntor och räntepolitik

Greklandskrisen får en lösning som minskar marknadsoron, oljepriset sjunker och de senaste månadernas internationella svacka är tillfällig. Men trots "hyfsad" utveckling tar Riksbanken det lugnare med räntehöjningarna, bedömer SBAB

Räntetoppen närmar sig och kan stanna redan vid 3 procent, bedömer delar av di.se:s makropanel. Men först väntar fortsatt tuffa utspel för att mota löneinflationen i grind.

Marknadsaktörernas förväntningar om framtida räntehöjningar har sjunkit rejält. På två års sikt indikerar prissättningen nu två-tre höjningar mindre än vad Riksbanken prognostiserat.

Riksbanken höjer räntan, som i dag är 1,75 procent, både i juli och september. Det är marknaden övertygad om. Men sedan är det inte lika säkert. Runt årsskiftet börjar marknadsprissättningen och Riksbankens räntebana, det vill säga den egna prognosen för den framtida reporäntan, att gå isär.

De långa räntorna har i en internationell rörelse sjunkit under våren. Men snart vänder räntorna upp igen, spår Handelsbanken.
Långa marknadsräntor har sjunkit markant den senaste tiden. Rörelsen har varit global och sammanfallit med en period av svagare makrodata.

Andelen rörlig ränta i SBAB:s nyutlåning sjönk från 92 procent i november 2009 till 68 procent i mars innan den vände tillbaka uppåt till 74 procent i april.

Bostadsmarknadens högt belånade nykomlingar får räkna med att räntor äter upp drygt var femte hushållskrona vid en skräckränta på 8 procent. Men flertalet hushåll skulle klara det, konstaterar Riksbanken i sin senaste stabilitetsrapport.

En grekchock på räntemarknaderna hotar att ge ränterusningar redan i höst. SBAB skissar på ett boräntescenario om Greklands skuldkris skulle orsaka ett kreditkaos i stil med 2008 års krasch för Lehman Brothers.

En första utvärdering av det bolånetak som Finansinspektionen införde förra året är nu klar. Så här säger den. Utvärderingen visar att det skett en förändring i synen på skuldnivåer och amorteringar, vilket indikerar en "kulturförändring" på marknaden.

Högre boräntor och ett tryck uppåt för andra krediter har skapats sedan en släng av räntefrossa har nått Sverige.
Bankerna har slutat låna till varandra och tar in likviditet med dollarlån i utlandet i stället.

De monetära finansinstitutens utlåning till hushållen ökade med 7,5 procent i februari jämfört med samma månad föregående år. Föregående månad var ökningstakten 7,7 procent.
Det visar Riksbankens finansmarknadsstatistik, som publiceras av SCB.

SBAB höjer sina bolåneräntor med mellan 3-16 punkter. Den rörliga tremånadersräntan höjs med 5 punkter till 3,79 procent. Tvåårsräntan höjs med 16 punkter till 4,57 procent medan femårsräntan höjs med 13 punkter till 5,38 procent.

Att binda bolånet på ett år är fortfarande attraktivt. På Handelsbanken ligger tremånadersräntan och ettårsräntan på samma nivå. Statliga bolåneinstitutet SBAB rapporterar att allt fler binder sina bolån. Inte så konstigt kanske, med tanke på att tremånadersräntan och ettårsräntan fortsatt ligger på ungefär samma nivå.

Allt fler binder räntan på sina bolån. Enligt bolåneföretaget SBAB:s statistik för februari har andelen bolån med den kortaste bindningstiden på tre månader sjunkit till 68 procent från 71 procent i januari.

Statliga SBAB höjer räntorna på korta bolån, men sänker räntorna på längre lån. Räntan på ett tremånaders bolån från SBAB höjs med 0,15 procentenheter till 3,65 procent, medan räntan på ett tvåårigt bolån höjs med 0,02 procentenheter till 4,30 procent.

"Vi har en bubbla sedan två år tillbaka och den kommer att fördjupas i takt med att räntorna stiger. När vi kommer upp i normala räntenivåer på 5,5 procent, kommer det att märkas", enligt Bengt Hansson, analytiker på Bostadskreditnämnden (BKN).

När de svenska hushållen svarar på Konjunkturinstitutets undersökning förväntar de sig en rörlig boränta på 3,7 procent om ett år. Det är långt under den huvudprognos som Riksbanken i dag levererade.

Riksbanken höjer reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,5 procent. En stark ekonomisk utveckling i Sverige ligger bakom höjningen.

Danske Bank ser goda skäl att välja bundna boräntor. Räntor med bindningstider ända upp till fem år ser banken som billiga just nu. Men SBAB tycker att det är i senaste laget att binda.

Rädslan för inflation sprider sig som en löpeld över hela världen. Priserna på mat, olja och råvaror sticker iväg. Nu signalerar Europeiska centralbanken att räntan kan höjas trots ökande statskulder.

Hos flera av bankerna är det minimal prisskillnad mellan en tremånaders boränta och att ha boräntan bunden i ett år just nu. Det är framför allt hos storbankerna som skillnaden är liten.