Det är korrekt som du läst. Hanteringen inom föreningen och möjligheterna att få godkännande hos Hyresnämnden är dock lite olika beroende på om kapitaltillskottet föreslås ske likformigt eller inte.
Däremot är min erfarenhet att det därtill krävs ett omfattande arbete från styrelsens och ev. konsults sida vad gäller information för att det skall gå att genomföra ett kapitaltillskott i föreningen. Ofta kan det behövas flera möte, där både advokat, mäklare och bank medverkar.

Det bästa är så klart att alla är ense och om informationen är bra är ofta flera intresserade. För att lyckas erhålla hyresnämndens tillstånd är det viktigt att kallelse och protokoll avseende stämman följer formalia.

Kapitaltillskottet kan i princip användas till vad som helst, inom lag och stadgars ramar, men om inte alla är ense blir det svårare att få hyresnämndens tillstånd, det kan anses att beslutet är otillbörligt mot medlemmar som säger nej om pengarna används till något som kan anses vara otillbörligt. Det är viktigt att det framgår av protokollet från stämman vad kapitaltillskottet skall användas till. Det normala är att kapitaltillskottet används till amortering eller renovering.

Jag utgår ifrån att begreppen använts synonymt förutsatt att de använts i liknande sammanhang. Begreppen kapitaltillskott och insatshöjning är nog vanligast.

Det finns mycket att säga om detta både skattemässigt och civilrättsligt. Jag har nyligen lämnat biträde till en förening som med framgång genomfört kapitaltillskottet och sänkt avgifterna i föreningen.

Lycka till!

Med vänlig hälsning

Susanne Falk, Advokat, Landahl Advokatbyrå