Fiberbredband till bostadsrättsföreningen

Bakgrund

Internet har idag en mycket central roll i vår vardag. Vi uträttar våra bankärenden, håller kontakt med våra nära och kära, bokar resor, ser och lyssnar på TV och radio, arbetar, för att nämna några exempel. I takt med att tjänsterna blir alltmer avancerade ställs också högre krav på anslutningen mot internet vad gäller hastighet och tillgänglighet.

Varför är det en fråga för bostadsrättsföreningen?

Bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen samt erbjuda en bra och trygg boendemiljö. De flesta fastigheter har idag Telias gamla kopparnät med det klassiska telefonuttaget i varje lägenhet samt ett kabelTV-uttag. Genom denna infrastruktur är det möjligt att beställa en Internetuppkoppling men hastigheten begränsad och priset inte nödvändigtvis lägre.

Som bostadsrättsförening har man en möjlighet att uppgradera fastigheten med ett modernt bredbandsnät och utnyttja det faktum att många hushåll tillsammans kan få en lägre installationkostnad samt abonnemangsavgift. Som enskild medlem har man förutom möjligheten att få tillgång till ett riktigt snabbt bredband, möjlighet att skaffa bredbandstelefoni och TV som kan innebära kostnadsbesparingar för hushållet. 

Förutom att medlemmarna får tillgång till snabbare bredbandsuppkoppling har även föreningen en möjlighet att se över fastighetstjänster som blir allt mer digitala. Idag är det möjligt att koppla tjänster som tvättstugebokning, passersystem, porttelefoner, övervakningskameror, övervakning av vatten, elförbrukning och ventilation till Internet. Detta innebär att fastighetsskötaren inte behöver vara fysiskt på plats för att drifta och övervaka fastigheten utan kan på distans ha full kontroll samt få larm vid ett eventuellt problem.

Ett annat exempel på en fastighetstjänst som kan spara pengar till föreningen är fjärrstyrning av värmecentral med hjälp av SMHIs prognoser. Förväntas exempelvis en köldchock nattetid kan värmen slås på successivt under några timmar. Ett jämnare och adaptivt styrsystem sparar energi och håller inomhustemperaturen mer konstant.

Hur ser den tekniska lösningen ut?

Från stadsnätet grävs fiberkablar fram till lämpligt utrymme i fastigheten, oftast i anslutning till källaren. Där placerar bredbandsoperatören sin centrala utrustning (switchar) som fördelar ut bredbandskapaciteten via en korskopplingspanel vidare genom fastighetsnätet som normalt avlämnas i ett bredbandsuttag i hallen. Denna typ av bredbandslösning med fiber till föreningen som sedan sprids genom ett fastighetsnät benämns allmänt för en fiber-LAN-lösning.

Fastighetsnätet som kan bestå av fiber eller kopparkablar av speciell kvalité dras i möjligaste mån genom befintlig kanalisation om sådan finns tillgänglig, annars borras och listas kabelvägar genom våningsplanen och vidare in i lägenheterna.

Från bredbandsuttaget kan abonnenten sedan ansluta sin dator direkt med en kabel eller koppla in en trådlös router som kan köpas i en vanlig datorbutik.

Skiss över anslutning, switch och fastighetsnät

Avtalsformer

Som bostadsrättsförening har man oftast möjlighet att teckna två typer av bredbandsavtal, individuellt eller kollektivt. Skriver man ett individuelltavtal betalar inte föreningen några abonnemangskostnader utan medlemmarna får enskilt beställa tjänster från bredbandsleverantören och får en personlig faktura.

Vid en kollektiv lösning tecknar föreningen ett abonnemang för samtliga hushåll och får en samlingsfaktura som normalt budgeteras in i årsavgiften. Fördelen med det kollektiva upplägget är att månadsavgiften per hushåll ofta blir lägre, föreningen får en mängdrabatt. De flesta bredbandsleverantörerna är dessutom villiga att i avtalet med bostadsrättsföreningen erbjuda fasta priser under avtalstiden.

Kostnaden för bredbandsnätet kan finansieras av föreningen eller operatören. Ska operatören stå för bredbandsnätet brukar ett längre avtal krävas och totalkostnaden över avtalstiden kan bli högre då kapitalkostnaden ofta är högre för bredbandsleverantören jämfört med bostadsrättsföreningen. Det är därför en fördel om föreningen kan bekosta bredbandsnätet då detta innebär ett kortare avtal och större frihet i valet av leverantör.

Vad kostar infrastrukturen?

Kostnaden för infrastrukturen i fastigheten bör bostadsrättsföreningen hantera som en investeringskostnad vilket innebär att kostnaden kan skrivas av på upp till 10 år. Ett bredbandsnät baserat på kopparkabel kostar cirka 1800-2200 kr exklusive moms i ett flerfamiljhus medan ett fibernät kostar från 4000 till 6000 kr per hushåll.

Vad kostar tjänsterna?

En gruppanslutning med 100/100 Mbit/s bredband och ett fast telefoniabonnemang kostar cirka 110-170 kr inklusive moms per hushåll och månad. Priset varierar och är beroende av hur många lägenheter som ansluts samtidigt.

En individuell anslutning med 100/100 Mbit/s bredband kostar från 250-320 kr och ett telefoniabonnemang kostar från 39-69 kr i månaden.

För att få ett lägre pris kan flera närliggande bostadsrättsföreningar samarbeta och tillsammans förhandla sig till bättre priser. Ett exempel på detta är området ”FridhemsLan” där flera bostadsrättsföreningar gått samman och bildat en gemensam förening som skrivit ett avtal med en operatör.

Hur kommer föreningen igång?

1. Diskutera vilka tjänster som är intressanta

Innan man börjar kontakta operatörer bör man diskutera i styrelsen vilka typer av bredbandtjänster man är intresserad av. Det är inte nödvändigt att bestämma sig för en slutgiltig lösning men det är inte fel att fundera på vilka tjänster som är intressanta förutom bredband och telefoni. Funderar föreningen på att byta TV-leverantör eller installera ett nytt porttelefonsystem? Dessa frågeställningar kan vara värt att ta med sig innan man går vidare. Är man osäker på intresset bland medlemmarna kan man också gå ut med en intern undersökning och fråga.

2. Kontakta flera operatörer

Ett bra sätt att komma vidare är att kontakta flera operatörer och begära in offerter. Även om alla offerter inte visar sig vara intressanta är det ändå det mest effektiva sättet att sätta sig in i marknaden och bilda sig en uppfattning om tjänsteutbud och priser. Välj sedan de två-tre mest intressanta offerterna och bjud in operatörerna till ett möte. Detta ska en operatör ställa upp med kostnadsfritt och det är det absolut bästa sättet att diskutera föreningens önskemål samt klara ut eventuella frågetecken från offerten.

3. Teckna avtal

När styrelsen har bestämt sig är det dags att teckna avtal. Har man både upphandlat bredbandstjänster och ett bredbandsnät skriver man oftast två separata avtal. Ett tjänsteavtal som reglerar vilka tjänster och priser som kommer att erbjudas samt ett installationsavtal som reglerar byggnationen av bredbandsnätet. Som förening bör man anlita en egen besiktningsman. Installationsavtalet skall omfatta garantier samt att entreprenören överlämnar fullständig dokumentation på bredbandsnätet.

4. Information till medlemmar

Efter att avtal tecknats och styrelsen gemensamt har upprättat en tidplan med operatören är det en god ide att informera medlemmarna då många kan ha uppsägningstider på sina nuvarande abonnemang. Operatören kan ofta hjälpa styrelsen med färdigskriven information men det är en fördel om styrelsen själv godkänner och står som avsändare till all kommunikation.

Byggnation

Efter att styrelsen tagit ett beslut kan det nya bredbandsnätet börja byggas. Installatören upprättar en tidplan tillsammans med styrelsen och kan sedan påbörja byggnationen av nätet. Oftast sköter installationsfirman all information till medlemmarna och aviserar när man behöver tillträde till lägenheten.

En normal installationsprocess tar cirka två-tre månader från att nätet börjar byggas tills det är klart och redo att sättas i drift. När installationen börjar bli färdig får medlemmarna information om vilka tjänster och priser som erbjuds av bredbandsleverantören.

Vanliga frågor

Det finns många frågeställningar att ta hänsyn till vid upphandlingen och nedan följer några tips att ha med sig under upphandlingen.

Vem ska vi skriva avtal med?

Styrelsens slutgiltiga val av operatör kan givetvis bero på många faktorer som tjänsteutbud, service och pris för att nämna några men det är mycket viktigt att kontrollera bolaget man skriver avtal med.

Förutom att undersöka företagets ekonomiska ställning genom att t ex be om den senaste årsredovisningen bör man begära kontaktuppgifter till flera referenskunder.

Leverantörsregistret på Styrelseguiden visar på andra föreningar som använder en leverantör. Har man inget bredbandsnät och installation av ett nytt ingår i upphandlingen är det också viktigt att försäkra sig om att eventuella underleverantörer som anlitas är seriösa.

I avtalet bör operatören ta helhetsansvaret även för installationen vilket förhindrar att en eventuell ansvarsdiskussion dyker upp om något skulle gå fel.

Hastigheter, vad kan man räkna med?

Med ett nytt bredbandsnät ska alla medlemmar minst ha möjlighet att få tillgång till en uppkoppling på 100 Mbit/s men några operatörer erbjuder upp till 1000 Mbit/s till respektive hushåll. Det är också viktigt att tänkta på vilken ”upp”-hastighet man får tillgång till. Många operatörer erbjuder t ex en uppkoppling på 100/10 Mbit/s vilket betyder att man kan hämta hem information med en hastighet om 100 Mbit/s men endast ladda upp med 10 Mbit/s.  Andra operatörer erbjuder ”symmetriska” hastigheter vilket innebär att man skickar och tar emot information med samma hastighet.

Oavsett vilka behov föreningen anser sig ha, är det viktigt att samtliga hastighetsparametrar jämförs mellan de olika operatörerna.

Kundservice

Alla operatörer har någon form av kundservice dit medlemmarna kan vända sig vid frågor om installation, fakturor och felavhjälpning. Dock är många är långt ifrån bra. Då kundservicen oftast är den enda kontakten mellan medlemmen och operatören är det väldigt viktigt att operatören har generösa öppettider både via telefon och e-post samt att man som kund får snabb och bra hjälp.

Prova gärna att ”googla” på operatören då nästan alla omskrivs i öppna forum, eller sök efter kommentarer i leverantörsdatabasen här på Styrelseguiden. Man kan ganska snabbt bilda sig en uppfattning om ett företag får mycket klagomål från kunder.

Fiber eller kopparnät?

Valet mellan att dra fiber eller kopparkabel från källaren upp till respektive lägenhet är inte självklart, båda har sina för- och nackdelar. En fiberkabel har en näst intill obegränsad kapacitet hastighetsmässigt men kräver en konverter i varje hushåll.

Ett nytt kopparnät har en kapacitet på minst 1000 Mbit/s till varje hushåll vilket många anser som fullt tillräckligt. Dessutom går det bra att koppla sin dator eller trådlösa router direkt till bredbanduttaget och kostnaden för bredbandsnätet blir lägre eftersom komponenterna är billigare och lättare att installera.

Nyttjanderätt- vad är det?

Många operatörer kräver en nyttjanderätt efter avtalstiden. Det innebär rent praktiskt att operatören har rätt att vara kvar i nätet i ytterligare ett antal år även om avtalet skulle sägas upp av föreningen. Detta ska man i möjligast mån försöka undvika eftersom det kan bli svårt för föreningen att byta leverantör efter avtalstiden då den nya operatören får sämre möjligheter att ansluta föreningen om leverantörer tvingas att ”samsas” i nätet.

En nyttjanderättsklausul i bredbandsavtalet innebär i praktiken ett längre avtal än vad avtalstiden anger.

Tjänstebegränsningar

Det är klokt att säkerställa i avtalet med bredbandsleverantören att de inte har rätt att sätta begräsningar på tillgång till tjänster på Internet. Den här frågan kommer över tiden att bli allt viktigare då allt fler tjänster görs tillgängliga på Internet. Större leverantörer som är vana att sälja alla tjänster till kunden kan ibland lägga in avgifter exempelvis om kunderna önskar använda en annan leverantör av ip-telefoni.

Begränsningar av den typen innebär att föreningen inte kan dra full nytta av friheten med ett eget fastighetsnät.

Öppet eller slutet nät?

Alla nät driftas av en kommunikationsoperatör (KO). Om  KO är samma som tjänsteleverantören kallas det ibland för ett ”slutet” nät. Om KO lägger ut tjänsteleveranserna på entreprenad till några utvalda tjänsteleverantörer brukar man referera till nätet som ett ”öppet” nät.

I ett öppet bredbandsnät står en (KO) för driften av nätet och medlemmarna väljer sedan bredbandstjänster via ett urval av tjänsteleverantörer. Det är alltså upp till medlemmen själv att välja mellan olika bredbandsleverantörer. Valfriheten kan eventuellt ge dyrare tjänster då flera leverantörer ska ha betalt. Vid fel i bredbandstjänsten kan en potentiell konflikt mellan (KO) och tjänsteleverantören uppkomma då kommunikationsoperatören endast ansvarar för infrastrukturen och tjänsteleverantören för innehållet. Risken finns att föreningen faller mellan stolarna då två kundtjänster skyller på varandra.

Föreningen kan också välja att anlita en leverantör som står både för drift av bredbandsnätet och levererar bredbandstjänster. Valfriheten bland bredbandstjänster kan bli begränsat jämfört med det ”öppna nätet” samtidigt som föreningen får fördelen av att bara ha en part att vända sig till vid ett eventuellt fel. Genom att föreningen tecknar avtal med en leverantör finns möjlighet till förhandling kring priset på bredbandstjänsterna.

Övrigt

 Ställ dina egna frågor om fiberbredband till våra experter i forumet, eller läs andra medlemmars funderingar i ämnet.